Adonis - Omar Khayyám - Umm Kulthum

För ca tio år sedan blev jag intresserad av arabisk poesi genom den syriske poeten Adonis och antologin En tid mellan askan och rosorna, som kom ut 2001. I samband med att jag köpte denna bok kom också antologin Världen bästa lyrik in i mitt liv och jag förälskade mig i Li Po och engelska och tyska romantiker. Det enda jag kan tycka idag är att det är väldigt få kvinnliga poeter representerade i den. Men vad sägs om Friedrich Hölderlin (övers. av Erik Blomberg):

Med gula päron hänger
och fullt av vilda rosor
landet i sjön,
ni ljuva svanor,
och druckna av kyssar,
ni sänker ert huvud
i heligt nyktert vatten.

 
Jag fick därefter boken Den arabiska litteraturens historia av Tryggve Kronholm, troligtvis på någon födelsedag, av mina föräldrar. Den lyriken var en helt ny upplevelse för mig och den ger många ingångar till Adonis. I antologin av honom är var och varannan dikt markerad med ett kryss, ett hundöra, en avriven bit papper eller en post-it. Jag har under några av hans dikter skrivit egna, eller fortsatt hans tankar med klargöranden eller egna associationer. I dessa dikter fann jag en kamrat på min väg mot självinsikt och förändring: hur blir man den man vill vara? Vad innebär det att välja sin egen väg? Jag måste ge dig ett litet smakprov på Adonis (övers. av Hesham Bahari och Ingvar Rydberg):

Här är jag!
Jag stiger ut ur mitt släkte
som parfymen från en döende ros.
Jag böljar som vågor, jag mångfaldigas
och likt bina frambringar jag min egen nektar.
Men där ligger livet kallt,
          knappt ett sår.
Jag ser bara maskiner som trängs
längs fält av människors andetag.
Där finns varken natt eller dag,
bara ett löpande band av sönderhackade stunder...

Omar Khayyám hette en persisk poet, matematiker, astronom och filosof från 1100-talet. Hans Rubaiyyat (fyrradingar) blev 1859 översatta till engelska av Edward Fitzgerald. Hans översättningar är dock omstridda. Här en strof, till svenska av Sten Selander (från engelskan?), i Världens bästa...:

Nej, hot och löften i en brokig rad
om himmel helvete jag vet ej vad,
betyda föga mot min säkra visshet:
all lust förgår så snabbt som rosens blad.

Och på 1950-talet sjöng Umm Kulthum Riad al Sonbatis tonsättningar till Ahmad Ramis översättningar av Khayyám (från persiska till klassisk arabiska).

Umm Kulthum. Bildkälla: Record fiend 

Umm Kulthum ("mor till Kulthum"), som kallades för Star of the East, sjöng ofta sånger i timmar snarare än minuter. Lyssna till hennes Enta Omri ("Du är mitt liv", den långa versionen på minst en timme eller den korta från Paris) eller Hayart Albi ("Du förvirrade mitt hjärta"), och längta till Alexandria, nygräddat bröd, tahinisås, baba ganoush och hummus med vitlök.