En karaktär jag fullkomligen älskar är Hercule Poirot i Agatha Christies litterära värld. Jag samlar på hennes verk på svenska och har kommit så långt att jag mycket sällan hittar något second hand. Och jag avgudar David Suchet, som spelar Poirot med briljans. Vad ska vi göra när han inte längre finns? Alla Poirots små egenheter får mig att skratta, för jag ser mig själv i honom (vem gör inte det förresten). Skillnaden mellan oss (förutom "the little grey cells" (med en outrageous
belgian accent)) är att medan jag tänker att jag är underlig och alla andra normala, så är hans perspektiv det motsatta - och med sådan självklarhet. Underbart!
David Suchet som Poirot. Bildkälla: Pinterest
Poirot pratar om sig själv i tredje person likt Marguerite Duras. I söndags såg jag ett avsnitt där han förklarar fenomenet med att han genom att göra detta kan hålla ett sunt avstånd till sitt eget snille, hah!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar