Annies far

Jag hittade plötsligt Min far av Annie Ernaux på en någorlunda närbelägen bibbla. Den påminner i hög grad om hennes Kvinnan, som handlar om modern. Berättelserna är till viss del desamma, men med flyttat fokus. Det som omtalas i Skammen är inte medtaget, även om Ernaux nämner faderns plötsliga ursinnesutbrott. Som i de andra böckerna är klassperspektivet viktigt. Det genomsyrar hela berättelsen och är utgångspunkten för skriften; Ernaux bytte klass som vuxen och verkar inte ha hämtat sig från det. Hon skäms för det, hon verkar som vuxen skämmas för les bourgeois lika mycket som hon som ung skämdes för sina föräldrars klasstillhörighet. Man ska verkligen läsa alla tre böcker, tycker jag, för de kompletterar varandra, även om man känner igen väldigt mycket dem emellan.