fredag 27 mars 2015

Det är barockt!

Hoppsan, gårdagen bara försvann i regnet. Så kan det gå när inte haspen är på. Klassisk förmiddag spelar här en mycket intressant och vacker svit av Dobrinka Tabakova. Hon är bara 35 år gammal. P2 skriver:

Hon har skrivit en svit i gammal stil, och det är en fantasi om hur livet kunde vara på Jean-Philippe Rameaus tid. Det är han som inspirerat henne.

Så här berättar hon:

Det handlar i stort sett om det dagliga livet i ett aristokrathus under 1700-talet, förmodligen ett franskt hus, och berör alla dom känslor som uppstår under den här dagen. Fanfarer och jakt, romantik i trädgården och förbipasserandes berättelser och småprat. Så, det jag gör är helt enkelt att beskriva den här fantasivärlden och jag försöker göra bilderna så tydliga som jag bara kan, med anspelningar direkt tillbaka till Rameau.

Dobrinka Tabakova: Svit i gammal stil (2006). Solister: Maxim Rysanov, violin och dirigent, Vaiva Eidukaityte-Storastiene, cembalo. Litauiska kammarorkestern. ECM 2239.

Tabakova föddes 1980. Rameau föddes nästan exakt 300 år tidigare, 1683.

Härligt att se en kvinnlig tonsättare. Eftersom jag håller på med Mme de Sévignés brev (skrevs ca 1671-1690) passar musiken väldigt bra. Hon har nu nämnt lavemangen, och också att dricka brunn i Vichy.

Idag på morgonen har jag börjat dricka brunn. Ack min vän, vad det smakade elakt. Jag var och hämtade stiftsfrun som inte alls bor hos Madame de Brissac. Klockan sex beger man sig till brunnen, där alla mangrant infunnit sig. Man dricker och man grimaserar. Ty kan Du tänka Dig, vattnet kokar och har en otäck smak av salpeter. Man vänder om, man går, man kommer, man promenerar, man hör mässan, man låter sitt vatten, man diskutetar i all förtrolighet hur man gör det. Det samtalsämnet räcker ända till middag.

Smakar vichyvatten så här idag? Nej, och det är väl heller inte vatten från brunnen man dricker, åtminstone inte bara. När någon nämner vichy för mig tänker jag faktiskt först och främst på Vichy-regimen, som under andra världskriget lierade sig med den tyska regimen. Usch, nej nu fortsätter vi istället den fantastiska fredagen med musik och brev och tänker inte mera på sådant.


En annan despotisk regim. Louis XIV med familj via Wikimedia
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar