Naj, inte igen!

Jag hänger inte alls med när Jenny Lindh i DN skriver under rubriken Bibliotekarien hämtar upp från magasinet: "Måndag den 20 april infaller internationella Cannabisdagen, då vi traditionsenligt bär marijuanalövsmönstrad t-shirt och hedrar Herodotos, Alexandre Dumas, Ken Kesey, Norman Mailer, Baudelaire och Anais Nin – litteraturens förnämsta brajpropagandister. Själv föredrar jag grovsnus men blir alltid drogliberal av följande dessert ur 'Greven av Monte Cristo': 'En slags sylt gjord på hasch och spansk fluga, kryddnejlika, muskot, pistage, socker, smör och apelsinjuice (…) en gudomlig rätt med vars hjälp det möjligas gränser skall försvinna, oändlighetens rymder skall öppna sig och man kan fri till håg och sinne ströva omkring i drömmarnas värld.'"

Min bild av Anaïs Nin är att hon är väldigt emot alla sorters droger, även om hon ibland har provat dem. Hon skriver t.ex. i 5:e dagboken:

I have to go on in my own way, which is a disciplined, arduous, organic way of integrating the dream with creativity in life, a quest for the development of the senses, the vision, the imagination as dynamic elements with which to create a new world, a new kind of human being. Seeking wholeness not by dreaming alone, by a passive dreaming that drugs give, but by an active, dynamic dreaming that is connected with life, interrelated, makes a harmony in which the pleasures of color, texture, vision are a creation in reality, which we can enjoy with the awakened senses. What can be more wonderful than the carrying out of our fantasies, the courage to enact them, embody them, live them out instead of depending on the dissolving, dissipating, vanishing quality of the drug dreams. I will not be just a tourist in the world of images, just watching images passing by which I cannot live in, make love to, possess as permanent sources of joy and ecstasy.

Extas och glädje kommer alltså från verkliga upplevelser och erfarenheter. Hon söker kärlek och vänskap och upplever passion och rus genom att prata och umgås med människor som hon tycker om, genom att uppleva skönhet i världen och genom att skapa, att skriva. Men jag har inte läst allt av henne, så visst kan jag ha missat något. Det skulle vara intressanta att få veta varifrån detta "brajpropagerande" kommer. Var i hennes verk (eller verk om henne) kan jag hitta det?