onsdag 7 januari 2015

Da capo

Jag blev helt enkelt tvungen att sätta mig med Mrs Dalloway igår. Jag vet att jag har börjat på den förut, för jag kände igen karaktärerna. Dock är jag helt säker att jag inte har slutfört den. Så det är mitt första mål. Min nyfikenhet går först och främst till vem som dör. Det låter kanske makabert, men efter att ha sett Timmarna så är det självklart att man undrar. Jo, jo, det är två helt skilda världar och visst, man bör inte blanda ihop dem, men det ena ger det andra och så vidare. Så nu sitter jag här, i mitten av romanen, och undrar och funderar. Mr Smith, som väl inte kan betecknas som sympatisk (ja, jag vet att han har post-traumatisk stress), får - eller kräver - stor plats, och jag kunde för mitt liv inte förstå vad han hade där att göra. Men efter att ha läst, någonstans på det stora vida havet Internet, att V.W. själv skrivit att Septimus Warren Smith och Clarissa Dalloway är dubbletter, förstår jag bättre och kan nog läsa vidare utan att bli avbruten av irritation. Det är han, som kommer att dö. Åtminstone det. Han måste dö, så att Clarissa kan leva. Kontrasten. Eller säger hon inte det i filmen? Den (kanske) mest osympatiska karaktären hittills är doktorn, som vårdar Septimus. Stackarn, vad gör han egentligen i sitt jobb? Säger till alla att de egentligen är friska och att de ska gå hem och ta en tablett för att sedan ändra på sitt liv och börja träna på gym - röra lite på sig. Men vänta, det låter ju som alla sköterskor/doktorer jag har träffat på vårdcentralen! De är alla likadana, vill inte ha en där, ifrågasätter allt man säger, och ger en fel medicin. Saker har alltså inte ändrats på 100 år vad gäller det...


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar