Förutom
Mot fyren så har jag nu plockat upp
Blåsa liv av Clarice Lispector, som jag fick i julklapp. Man kanske kan tycka att det är en underlig titel, men när man läser om handlingen i boken så förstår man. "Författaren" skapar en karaktär, som benämns Ângela, genom att blåsa liv i henne, såsom flera gudomar i olika skapelseberättelser gjort med de första människorna. Hon får dock allt mer eget liv och Författaren inser att han till slut inte kan kontrollera henne. Frågan är vad Författaren ska göra, döda henne? Det är en vacker bok, orden formas likt röken från ett utblåst ljus än hit, än dit, och snart är de borta för att ersättas av nya. På baksidan står orden: "Att leva är en form av galenskap som döden skapar. Leve de döda för i dem lever vi." Man kan också säga att de döda lever i oss, likväl som tvärtom. Lispectors språk ger mig samma kick som jag antar att ett riktigt hårt träningspass ger den som har blivit beroende av daglig träning. Energi, ren energi. Lispector dog innan boken kom ut, så den vän, som redigerade den, vet inte om boken samstämmer med Lispectors önskemål. Vi kan bara spekulera.
Jag gillar det här bilden, för den är så komisk. Är det så här våra drömda karaktärer får liv, månntro?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar