fredag 7 november 2014

Majgull Axelsson

Igår kväll lyssnade jag till Majgull Axelsson, som nere på biblioteket berättade om sin nyaste bok Jag heter inte Miriam. Alla som var där lyssnade andäktigt till Majgulls historia om hur karaktären Miriam i Jönköping kom till henne och vad hon fick lära sig under tiden hon gjorde research. Hon talade länge om Josef Mengele och jag kan inte förstå hur en människa kan begå sådana hemskheter.

Att Miriam, som i boken föds som Malika, tar detta namn, som hör till en judisk identitet, på vägen till koncentrationslägret Ravensbrück i norra Tyskland, beror på att romerna, den grupp Malika tillhör, står längst ner i hierarkin i lägrena. Överst står de politiska fångarna, sedan judarna, sedan de prostituerade och kriminella och sist romerna. Och det som Majgull berättade om tattarkravallerna i Jönköping är av stor aktualitet idag. På bloggen Resandefolk beskriver man dem så här:

För precis 65 år sedan den 1 juli 1948 kulminerade de så kallade ”tattarkravallerna” i Jönköping. Kravallerna bestod av en mobb som under några dagar gick runt i Jönköping fattigkvarter och misshandlade resande. De bröt sig in i deras bostäder slet ut föräldrar och släktingar framför barnens ögon och misshandlade dem. Ordningsmakten stod passivt bredvid medan mobben skapade kaos i flera dagar. Resande var tvungna att fly hals över huvud för att klara sig undan. Dessa kravaller var allt igenom rasistiska och kravallerna hade sin grund i de rasbiologiska värderingarna som fanns.

 Och det här utspelade sig alltså 1948, tre år efter andra världskrigets slut. Man häpnar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar