Glad valborgsmässoafton!

Bildkälla: Din säkerhet

 

Nu kommer en liten helg igen, vi ses på måndag!

Interesting indeed!

I en översikt om världens litteraturhistoria fann jag en anmärkning om Jane Austens inspirationskällor: "[...] Fanny [Frances] Burney (1752-1840), vars Evelina (1778), en fin skildring av en ung flickas utveckling, och Cecilia, or Memoirs of an Heiress (Cecilia eller en arvtagerskas minnen; 1782) blir utgångspunkt för Jane Austens mer betydande författarskap". Jag har därför fjärrlånbeställt Evelina, som inte verkar finnas på svenska.

Evelina av John Hoppner via Lesley Anne Mcleod

Burney Centre at McGill University är en sajt som berör hela den stora familjen Burney, litterärt och musikaliskt begåvade. Bilden nedan är målad av Fannys konstnärligt begåvade bror, Edward Fransisco Burney (1760-1848).

Fanny Burney av EF Burney.

Bildkälla: Burney Centre

 

En liten lista på Fannys verk:

• Evelina, or, A Young Lady's Entrance into the World (1778)
• The Witlings (1779)
• Cecilia, or, Memoirs of an Heiress (1782)
• Edwy and Elgiva (1788-1795)
• Hubert de Vere (1790-1797)
• The Siege of Pevensey (1790-1791)
• Elberta (1791-)
• Brief Reflections Relative to the Emigrant French Clergy (1793)
• Camilla, or, A Picture of Youth (1796)
• Love and Fashion (1798-1800)
• A Busy Day (c. 1801-1802)
• The Woman-Hater (c. 1801-1802)
• The Wanderer, or, Female Difficulties (1814)

Och hennes systrar och bröder låg inte långt efter, de har alla en gedigen utgivning av böcker - fackböcker eller romaner. Det ska bli intressant att se huruvida man kan se någon referenspunkt till Austen, men det kommer ta ett tag, för jag läser inte alls lika snabbt på engelska som på svenska. Fanny skrev också dagböcker och brev, som också finns att få tag på, allt på engelska. På bloggen History and other thoughts kan man läsa vad Fanny skrev om prinsessan Augusta av England:

She [Augusta] "let the hairdresser proceed upon her head, without comment and without examination, just as if it was solely his affair, and she only supported a block to be dressed for his service... And when he begged she would say whether she would have any ribbons, or other things, mixed with the feathers and jewels, she said, "You understand all that best, Mr Robinson, I'm sure - there are the things - so take what you please."

Jag vet dock inte om detta skrevs i ett brev eller dagboken, för källan nämns inte. Det lilla jag alltså läst av henne får mig att vilja läsa mer, så jag väntar ivrigt på Evelina.

Saker som inte förändras...

"Vår tid är en tid för dem som pratar, och inte för dem som gör något; och anledningen till detta är att världen håller på att bli gammal. Vi har gjort så stora framsteg inom Konst och Vetenskap att vi lever tillbakablickande och helt begapade i förflutna bragder. Anhopningen av kunskap har blivit så enorm att vi försjunkit i förundran över den höjd den nått, i stället för att försöka bestiga den eller lägga något till den; under tiden förvirras och bländas åskådaren av det väldiga utbudet. Var finns det en ledig nisch? Var en obeträdd stig? Vad är det för mening att göra något, om vi inte kan göra det bättre än de som gick före oss?"

William Hazlitt

Man kan lätt tro att det här är skrivet i dag, men nej, det är 190 år gammalt! "Bättre" är dock ett ord, som man kan se olika på, och tur är väl det. Om "annorlunda" är bättre, då har varje tidsålder lyckats väl i sammanhanget.

Vicekonsuln, Stoltheten och Fördomarna

Vicekonsuln är allt man kan önska sig. Jag har inte läst ens halva, utan tar det långsamt som för att boken ska hålla så länge som möjligt, njuter för varje sida. Översättaren har skrivit ett förord, som analyserar och tolkar boken, vilket kanske gör att det borde ha varit ett efterord istället. Nu fick jag "veta" allt redan innan, vilket irriterade mig en smula. Om du tänker läsa boken, så hoppa över förordet och läs det sist - det är mitt råd. Filmen India Song är sprungen ur boken, så om du gillar läsningen, se också filmen. Eller tvärtom!

Duras via Hela Hälsingland

Stolthet och fördom är nu slutläst, jag har suttit uppe om nätterna och läst tills ögonen blödde. Eftersom jag hela tiden har serien i bakhuvudet när jag läst, har jag till min förvåning sett att Austen ofta låter bli att ha med dömande utlåtanden om hur hennes karaktärer säger något, t.ex. "sa hon illmarigt" eller liknande. Replikerna kommer, men också bara så rakt på, så att läsaren själv får tänka hur tonfallet och kroppsspråket är. Jag tycker själv att det är bra, och jag får skylla mig själv som ser på filmer och serier så ofta. I serien filmas dubbelbröllopet, vilket inte alls förekommer i boken, så de har nog tagit sig några friheter. Att Darcy kommer upp ur vattnet är också påhittat - men bra! Jag gillar ju den scenen och det ger en förklaring till varför han går in först och byter om. I boken är det lite luddigt varför han inte bara stannar där ute med gästerna. I slutet får man också se mer av förhållandet mellan Lizzie och Darcy, att hon retas och skojas med honom och är den "livligare" av de två. Lizzie frågar också Darcy när han började älska henne och han ber henne bränna det långa brevet, eftersom han skrev det i ett bittert sinnestillstånd och därför kanske inte skrev de rätta sakerna, så här i efterhand. Filmer är alltid förenklade eller som i serien mer detaljerad, sådant måste man räkna med till viss mån. Men glöm för all del inte att läsa också, det ger något annat till kalaset.

Illustration från 1895 års utgåva via Wikipedia

Min käras väg

Här min kära vän har vandrat,
vandrat den min själ har utvalt,
här min trogna vän har trampat,
här mitt hjärtas ljus har framgått.
Han har stigit här på sveden,
han har suttit här på stenen.
Ljusare mig synes stenen,
hällen är förmer än andra,
heden dubbelt skön jag finner,
lunden femfalt mera ljuvlig,
kärret sexfalt blomstersmyckat,
skönare är hela skogen,
där i dag min vän har vandrat,
där min käras väg har framgått.





Ur Kanteletar, översättning av Joel Rundt

Woolf om Austen

Essän om Austen finns i Böcker, en essäsamling utgiven av Ellerströms 2014. Hon nämner dock inte särskilt ofta Stolthet och fördom, mera Emma, Övertalning, Love and Freindship (sic), som är en outgiven bok från ungdomen, och The Watsons, som hon blev missnöjd med och inte avslutade. Det är intressant att läsa en redogörelse för en författarinna av en annan, som öppet kritiserade just biografiskrivare och överhuvudtaget alla som skrev om författaren och inte verken. Hon stannar vid andras omdömen om Jane, såsom att hon är "besynnerlig och tillgjord", "den sötaste, våpigaste, mest tillgjorda giftaslystna fjäril" och att hon har "stelnat till det mest kappraka, pedantiska, sammanbitna prov på 'ungkarlslivslycka' man kan tänka sig" samt att "hon inte drog till sig mer uppmärksamhet i sällskapslivet än en eldgaffel eller en gnistskärm". Och när Stolthet och fördom hade kommit ut blir hon "alltjämt en eldgaffel - men en eldgaffel som alla bävar för". Vad kan man inte skapa för monster av bara dessa få omdömen? Som hon säger i essän: "men nog nu. Spekulationer av det slaget är fåfängliga". Ändå bygger hon sin essä på dem!

Jane Austen som actionfigur via moa maria. Man

skulle ha en actionfigur av Woolf också, så att de

kunde fightas om saken!



Eartha Kitt

Birgitta Tollans tredje del i serien När vinden vänder handlar om Eartha Kitt - sångerska, skådespelare, aktivist - född av en svart kvinna på en bomullsplantage, som blev havande genom en våldtäkt, enligt Kitt. Myndigheterna hindrade Eartha från att ta reda på vem fadern var, de målade över hans namn på hennes födelseattest med svart färg. Han var förmodligen vit.

Hon har en mycket vacker röst och ett härligt kurrande läte, som man till exempel hör när hon spelar Cat Woman i Läderlappen.

Eartha som Cat Woman via Lulus

Hon stödde samkönade äktenskap och uttalade sig om Vietnamkriget så att hon fick lov att flytta till Europa under ett antal år. Lyssna här på Tollans fantastiska reportage.

Bildkälla: Seven Movies